Trettonde september.

Dagens bild får bli en solnedgång. Den är tagen från min balkong i Oxhagen i Kalmar, där jag bodde några år på åttiotalet. Det var min femte och sista (senaste) lägenhet i Kalmar. Den låg på femte våningen i ett höghus, så man kunde inte klaga på utsikten. Man ser huset från motorvägen, så varje gång jag åker förbi med någon påpekar jag som alla äldre människor att där har jag bott.

Min kusin fyller tydligen år i dagarna, för den trettonde september 1975 var jag hos honom på artonårskalas. Året efter var jag på pryo, som det hette på den tiden. Praktisk yrkesorientering misstänker jag att det stod för. Numera heter det visst prao. Jag pryade på en byggfirma. Inte så mycket för att jag hade ett brinnande intresse för byggbranschen. Mer för att jag var tillsammans med byggmästaren.

På åttiotalet hade jag garanterat haft händelser att blogga om, för då satt jag visst aldrig bara hemma, som jag gör nu. Frågan är väl om jag hade hunnit, för då jobbade jag dessutom heltid. Den trettonde september var jag på dans både i Alsterbro och o Oskarshamn, fast olika år. Fyra gånger umgicks jag med den närmaste släkten i form av syskon, föräldrar och svägerska. Ett par gånger umgicks jag med kompisar. Drack öl ett år och var ute och bowlade ett annat.

Idag för fyra år sedan dog en arbetskamrat i cancer. Jag bytte avdelning strax efteråt, men nu är jag tillbaka på vår gemensamma arbetsplats igen. När jag står och plockar i dom boxar jag räknar som hennes, kan jag fortfarande höra hennes röst.