Avstämning.

Ibland händer det att jag får packa ihop det sista av mina varor efter att jag har betalat på Kvantum. Har jag grejor liggande utanför packväskorna i vagnen känns det knappast lönt att göra det innan. Man vet ju aldrig om man åker på en avstämning, så alltihop ska upp igen. Mig händer det nästan aldrig numera, men jag förstod att det hade hänt damen som var strax före mig igår oftare än vad hon tyckte var rimligt. Hon sa flera gånger att skulle det bli så kunde hon lika gärna betala i den vanliga kassan. Hon som kom efter mig verkade tvärtom inte alls tycka att vitsen med självscanning var att varorna var nerpackade och klara när hon kom till kassan. Hon satte sig på huk vid sin rullvagn utanför och plockade ner dom i en kasse. På sätt och vis kan jag förstå henne, för mjölk och andra tunga mejeriprodukter kommer nästan närmast utgången, och sånt vill man ju ha i botten.
Nu ska jag ta tag i mitt julpyntande igen. Jag såg bara till att bli klar med balkong och fönster igår, så det ser fint ut utifrån. Här inne är det kaos för tillfället. Jag hann i alla fall upptäcka ett tankefel jag måste ha gjort förra året. Sladden från adventsstjärnan i sovrummet räcker inte fram till eluttaget, så jag har fått använda en skarvsladd i alla år. Efter tapetseringen hamnade en grendosa precis under fönstret på andra sidan. Dit når sladden. Det måste ha sett likadant ut vid advent ifjol, men vanans makt är tydligen stor.