onsdag 30 november 2016

Bussåkande.

Jag har länge förundrats över alla dessa föräldrar som skjutsar sina ungar fram och tillbaka till skolan. När jag läste om småungar i förskoleklass, som annars skulle åka linjebuss själva, förstod jag bättre varför. Jag åkte visserligen buss till och från skolan i nio år, men på den tiden var det rena skolbussar. Dom första sex åren var det bara en liten minibuss. Till högstadiet åkte vi i en stor buss, men den var fullastad med enbart skolelever. Jag drömmer fortfarande mardrömmar om missade bussar, fast jag inte började åka buss i linjetrafik förrän i vuxen ålder. Eller just därför kanske. Jag har aldrig fått någon riktig rutin på att åka vare sig buss eller tåg. Jag är alltid vid hållplatsen tio minuter innan bussen ska gå, medan dom sista kommer springande när den är på väg därifrån. Så kanske är det bra att ungarna får lära sig tidigt. Jag tycker ändå det låter märkligt med sexåringar som förväntas klara sånt själva, samtidigt som vissa tonåringar blir curlade som om dom vore bebisar.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar