Cykeln gick omkull både på vägen till jobbet igår kväll och på hemvägen i morse. Jag hann hoppa av båda gångerna, så jag varken bröt något eller ens slog mig hårt, men jag önskade verkligen att Kvantum hade kommit igång med hemkörning nu när det är vinter. Annars behöver jag motionen med att cykla dit, men just nu är det inte riktigt värt risken att skada sig. Jag läste just om en kvinna som hade snubblat på något som stack upp ur gatan förra sommaren och brutit sig. Hon hade fått avbryta den semestern och resa hem, och räknade med att få årets semester förstörd av värken. Det behövs verkligen inte mycket. Jag, som är så korkad så jag cyklar utan hjälm, kan säkert slå ihjäl mig om jag cyklar omkull. När vi kom ut från jobbet i morse snöade det dessutom. Inte är det speciellt lockande att cykla då över huvud taget, och gatorna blir inte mindre farliga. Man ser inte vad som finns under snön, och isen blir ännu halare med nysnö ovanpå. När vi dessutom blev stående ett gäng och pratade en halvtimme utanför jobbet, blev jag så genomfrusen att jag över huvud taget inte kunde förmå mig att ge mig ut igen, när jag väl kom in i värmen här hemma. Det är bara att hålla tummarna för annat väder resten av helgen, så jag kommer iväg till Kvantum innan mjölken tar slut. Jag plockar alltid ihop det jag ska ha med mig kvällen innan, så i hallen står cykelväskorna och ett par kassar som ska till förpackningsåtervinningen klara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar