söndag 23 februari 2020

Obefintligt lokalsinne.

Lokalsinne har jag aldrig varit utrustad med. Jag har gått vilse både i mina hemtrakter på Öland och i en så pass liten stad som Värnamo. I Lund höll jag på att bli kvar, när jag inte hittade tillbaka till parkeringen där jag hade lämnat bilen. Nybro innebar för mig i många år området mellan Storgatan, Sveavägen, Transtorpsvägen och Norra vägen. Som alla kan se på den bifogade kartan, där jag har markerat ”min” del, är staden betydligt större än så. För ett par år sedan började jag cykla så pass långa rundor att jag till slut kände igen mig mer än någon kilometer hemifrån. Dom senaste månaderna har till och med promenaderna gått utåt Svartbäcksmåla åt ena hållet och Dollarstore åt det andra. När den butiken öppnade för några år sedan var jag tvungen att cykla Villagatan rakt ut för att ens hitta dit. Åkte jag via Madesjö kom jag vilse och fick fråga efter vägen. Rekordet tar nog ändå en större byggnad alldeles i närheten av där jag bor. Jag har sett den på andra sidan järnvägen från Järnvägsgatan i närmare trettio år. På Södra Industrigatan har jag passerat någonting som har varit på väg att bli både bilmuseum och minihotell. Hur det går med dom planerna vet jag fortfarande inte, men det gick inte förrän helt nyligen upp för mig att det är samma byggnad. 
 

2 kommentarer:

  1. Obefintligt tycker jag väl inte och jag kan också komma vilse! Tillsammans tog vi oss ur skogen som vi benämner "slyhelvetet" i höstas. Och tack vare bägges envishet så kom vi ju oskadda tillbaka till paradiset till sist :-) Jag har cyklat längre turer från Nybro och vi ska nog lyckas hitta hem från dessa turer i vår och sommar, dit vi längtar båda två :-) Sven Christer

    SvaraRadera