Mästerkocken (eller inte).

Här handlas det varje torsdag och lagas köttfärslimpa var fjärde lördag. Den sistnämnda infaller idag. I förrgår tänkte jag således inhandla ett halvt kilo blandfärs. När jag kom fram till rätt hylla mindes jag plötsligt hur det hade varit förra gången jag skulle köpa det. Någon hade slarvat bort en hel vagn med halvkilosförpackningar, så det fanns inga. Jag fick välja mellan att köpa Eco, som var betydligt dyrare, eller en större förpackning med vanlig färs. Vi äter det, som sagt, med jämna mellanrum, så jag valde det sista alternativet. Hälften av färsen lade jag i frysen. Lite snopet hade det varit att hitta den påsen efter att ha köpt en ny förpackning. Idag kom jag på att den låg där när jag stod i duschen på förmiddagen. Att det vore en bra idé att tina den före tillagning alltså. Fatta paniken som hade uppstått om jag inte hade tänkt på det förrän jag skulle ha den. Jag glömmer aldrig den gången för en herrans massa år sedan, när jag skulle laga samma mat i mitt föräldrahem på Öland. Någon hade tyckt att det var för varmt i kylskåpet, och stoppat min färs i frysfacket. När jag skulle börja laga mat var den stenhård. Att tina köttfärs i mikrovågsugnen är ingenting jag rekommenderar. Uppenbarligen stämmer ett av mina favoritcitat extremt bra in på mig. ”Been there, done that. Then been there several more times, because apparently I never learn.”