Lost and found.

Gårdagens utflykt började med att vi sökte upp dom kontroller vi hade kvar i orienteringsklubbens utmaning Hitta ut. Den sista fanns i Svartbäcksmåla. Där ställde vi ifrån oss cyklarna, och gick en slinga. Den var markerad som naturstig, och nog var det natur alltid. Det gällde att balansera på och mellan stenar och trädrötter, för att inte trampa snett. Tillbaka vid cyklarna upptäckte särbon att han hade tappat motljusskyddet till sin kamera. Det är den sista ringen som syns längst ut på objektivet på bilden nedan. På just den här kameran sitter det inte fast riktigt som det ska. Det var alltså inte första gången det ramlade av, men vid tidigare tillfällen har han märkt direkt när det har hänt. Hans plan var att cykla tillbaka och leta efter det i morse. När vi tittade på dom kort jag hade tagit på honom under dagen, kunde vi konstatera att motljusskyddet hade suttit kvar bra länge. Det borde inte vara så lång sträcka att söka av, så vi bestämde oss för att göra det direkt. Fyra ögon ser ju mer än två. Vi cyklade således i full fart till Svartbäcksmåla ännu en gång samma dag. Vi låste cyklarna ifall vi skulle bli tvungna att ge oss in i skogen. Skyddet låg i gräset bara trettio meter ifrån där vi hade parkerat dom första gången. Vi hade alltså kunnat bespara oss den andra turen, om vi bara hade sett oss om lite, när vi upptäckte att det var borta. Nåja, det ska ju vara nyttigt att röra på sig, har jag hört.