Julhandlat.

 Särbon brukar följa med mig till Kvantum, men igår passade jag på att julhandla lite medan han fixade lunch. Jag brukar nöja mig med en av dom små vagnar som finns vid cykelställen. Nu tog jag en större vagn, för att kunna hämta ett paket redan på vägen in i butiken, och slippa frottera mig med folk ett varv extra. Man hade fixat ett föredömligt upplägg för att undvika trängsel vid köandet, men självklart fanns det ändå en och annan som stod och väntade med sin vagn där dom alltid har stått. Inne i butiken frågade jag efter Janssons frestelse, för att slippa leta igenom alla frysdiskarna. Det visade sig vara lite överkurs, för dom hade satt en stor skylt som inte gick att missa där det stod ”Jansson” precis över dom. Julknäckebrödet jag var ute efter hade jag däremot kunnat leta ihjäl mig efter, för det var slut. Det enda som fanns var en variant av stora, runda bröd. Gott var det, och jag tyckte det var lite kul att köpa sånt en gång i livet. Jag har annars bara ätit det hemma hos min bror och hans fru. Två damer med munskydd stod och samtalade vid frukten. Den ena var min granne, och jag sa att hon var en av dom få människor jag kände igen trots munskydd. Jag tittade inte så noga på den hon pratade med, förrän hon sa att jag borde känna igen henne också. Det var en gammal bekant, som jag inte hade träffat på flera år. Fotot är taget av mannen i mitt liv, medan vi fortfarande lunchade på vägen till Kvantum. Jag är på väg tillbaka till torget, där vi har parkerat våra cyklar, med mina cykelväskor.