Nyrakade ben.

 Att jag rakar benen helt och hållet för min egen skull, råder det inga som helst tvivel om. Jag går nämligen aldrig barbent ens på sommaren. Möjligen har det hänt att jag har använt klänning någon gång runt midsommar dom senaste åren, men det är också allt. Så länge jag verkligen rakade benen hade dom en tendens att bli stubbiga, men redan för många år sedan fick jag en epilator i födelsedagspresent. Sedan dess sliter jag ut hårstråna med rötterna. Till en början var det precis så brutalt som det låter, eftersom mina ben var rejält ludna. Efterhand har färre och färre hårstrån vuxit ut igen, men dom som gör det blir lika långa som tidigare. Det ser verkligen extremt fånigt ut med några få långa strån på varje ben. Fördelen är förstås att det inte blir på långa vägar lika smärtsamt att rycka bort dom. Jag använder bara epilatorn på underbenen. Eftersom jag till och med är hårig på ställen som fötter och knän, brukar jag putsa till resten med hyvel. Vid senaste ansningen uppstod två problem. Det första var att jag inte trivs riktigt med Icas hyvlar, som jag fick köpa när mina vanliga inte fanns i butiken. Det andra var att jag brukar hälla upp vatten i handfatet att skölja hyveln i mellan varven. Nu ville proppen där inte hålla riktigt tätt, men det gick förstås lika bra att skölja under rinnande vatten.