Blogg 21/5 2022.

 Halvvägs in i cytostatikabehandlingarna bytte vi blandning på gifterna den senaste gången. Sköterskan vi hade gången innan sa att den här skulle vara mycket värre. En sjuksköterska på Astrakanen förfasade sig och hävdade att så säger man inte. Man säger att alla reagerar olika. Min favoritsköterska på sjukhuset sa att det både fanns dom som tyckte att den var värre och att den var lindrigare än den andra. Den flickan har för övrigt flyttat från vår region nu, så henne lär jag inte träffa mera. När det gäller måendet av cellgifterna, så är mitt största problem att jag blir febrig någon vecka mellan behandlingarna. Skillnaden med den nya soppan var att det satt i dubbelt så länge som med den gamla. Å andra sidan har jag kunnat äta som vanligt hela tiden. Det lär vara bra för allt utom vikten. När jag började med den första blandningen, kunde jag sitta och peta i maten och ha fullt sjå med att få i mig några få tuggor. Det kanske är som Jack Vreeswijk säger i intervjuer, att kroppen vänjer sig vid cellgifterna.