Påverkad.

I tjugo års tid har jag haft mailadressen ”eremiten”. Den speglar väldigt väl hur jag helst lever. Det här med att undvika folksamlingar är alltså inget större problem för mig. Jag lämnar ogärna Nybro, och att olika evenemang ställs in tyckte jag inte angick mig över huvud taget. Även om jag hade haft tid och lust att gå på någonting, har jag knappast råd, nu när jag inte tjänar några pengar. När Nybro marknad ställdes in var det ändå en tillställning jag brukar besöka. Det slog mig att det brukar vara bakluckeloppis tvärs över gatan från mitt i samma veva. Den hade jag inte läst någonting om. När jag sökte upp deras Facebooksida förstod jag att dom inte hade fattat beslut om hur dom skulle göra ännu. Då gäller det ändå första helgen i maj, och jag börjar äntligen inse att juni också troligen är körd som sällskapsmånad. Jag har fortsatt planera för midsommar, utan en tanke på att det bara är några veckor dit. I och för sig hade dödsfallen minskat i Italien dom senaste dagarna, och alla hoppades att det betydde att det höll på att vända, men nu hade dom ökat igen. Jag förstod inte riktigt om det kan vända här också, eller om vi måste igenom stålbadet först. Ska hela Sveriges befolkning smittas innan livet kan gå vidare, lär det väl dröja några månader. Arbetsförmedlingens preliminära uppfattning verkar vara att det ska vara som vanligt igen i juni. Dom har tillfälligt tagit bort kravet på aktivitetsrapportering, men för juni måste man börja rapportera igen. Perioden kan bli förlängd läser jag nu.