Våffeldagen.

Mannen i mitt liv har betydligt bättre koll på olika speciella dagar än vad jag har. Nu senast var det Våffeldagen. Jag tror att Trandagen inföll samtidigt, men godis äter jag (tyvärr?) betydligt oftare än en gång om året. Våfflor hade jag däremot varken fått eller gjort själv på bra många år. Nu fick vi dessutom varsin förpackning med våffelmix som gåva av ICA, så igår kväll gjorde vi ett gemensamt försök. Först ut var jag med mitt mycket gamla våffeljärn. Det blev katastrof, och särbon löste problemet genom att springa hem till sig och hämta sitt järn. I dom lägena är det praktiskt att vi bara bor hundra meter ifrån varandra. Om det berodde på att hans våffeljärn var betydligt nyare än mitt och nästan oanvänt, eller att han är bättre på allt som har med matlagning att göra än jag, ska jag låta vara osagt. Det blev i alla fall våfflor till slut, och riktigt goda var dom. Den sista lyckades vi göra i mitt järn, så nu behåller jag det. Hade det varit helt oanvändbart kunde jag ju lika gärna ha slängt det i soporna. Särbon lämnade kvar sitt här, så nu har jag två våffeljärn att härbärgera (se bild). Jag funderar på om han möjligen håller på att flytta in till mig lite försiktigt genom att smyga in en sak i taget.