Veckans upplaga av min skvallertidning landade av någon anledning på dörrmattan en dag tidigare än vanligt. Den gled inte in lika lätt genom brevinkastet som den brukar. Jag hörde brevbäraren knöla och fumla, som om det var en ovanligt tjock försändelse som skulle in. Därför blev jag lite förvånad när det bara var tidningen som låg på dörrmattan. Den var i och för sig inplastad, vilket kunde indikera att man hade skickat med någon typ av gåva. Det var dessutom hål i plasten, så jag tänkte att gåvan måste ha trillat ut under försöken att få in tidningen till mig. Den syntes inte till, och brevinkastet var ordentligt stängt. Jag ville ändå inte riktigt tro att brevbäraren hade tagit min gåva, så jag öppnade innerdörren och kollade en extra gång. När jag dessutom stack upp handen under skyddet till inkastet, hittade jag gåvan, som hade hittat ett litet utrymme att gömma sig i där. Det var ett prov av en intimtvätt. Det försäljningsknepet har fungerat tidigare. Det var nämligen så jag upptäckte den intimtvätt jag har använt dom senaste åren. Den kändes som en smekning att använda, och enda sättet att upptäcka det var förstås genom att prova. Tyvärr verkar tillverkningen av den ha upphört, så nu vidtar kampen med att hitta någonting likvärdigt. Provet jag fick i veckan var en mycket god kandidat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar