Oväntat besök.

 Efter att ha läst om allt hemskt som har drabbat dom som har öppnat ytterdörren för okända människor, skulle jag definitivt inte våga bo i en lägenhet utan tittöga i dörren. Allra helst skulle jag vilja ha varianten där man med hjälp av en kamera ser personen som står utanför på en skärm, men så sällan som det ringer på min dörr känns inte den utgiften riktigt befogad. I och med pandemin är dom oväntade besöken nära nog nere på noll. Genom det där lilla hålet jag har nu tycker jag egentligen inte att jag ser speciellt mycket, så jag brukar öppna även om jag inte är helt hundra på vem som står utanför. Den enda gången jag inte har vågat var när det var mörkt ute i trapphuset, och den som ringde på inte tände lyset. Jag försökte ändå ropa genom dörren, men när inget ljus tändes förblev min ytterdörr låst. Jag vet än i denna dag inte vem det var. I veckan chansade jag på att det var brevbäraren som ringde på. Det var rätt tid på dagen, och jag anade bara en uniformerad person vid hissdörren. Det visade sig att det var vaktmästaren. Vi har haft problem med varmvattnet ett tag, så han var varmt välkommen. Förra gången det hände hade en lägenhetsinnehavare ställt en kran fel, och vaktis upptäckte det av en ren händelse efter flera veckor. Den här gången gick han runt och kollade hos alla.