Kvantum.

Människor upphör aldrig att förvåna mig. Nu när jag är ledig tar jag mina turer till Kvantum på tisdagarna, eftersom Arontorps kroppkakor har försäljning där då. Det har hänt ett par gånger att jag har fått en extra kroppkaka på köpet, om någon har gått sönder. Dom trasiga är ju precis lika goda, men går inte att sälja. Möjligen kan jag med facit i hand tänka mig att dom kunde sälja dom billigare. Idag hade det nämligen kommit upp en lapp om att dom var där för att sälja kroppkakor, inte för att skänka bort trasiga. Ger man folk lillfingret tar dom uppenbarligen hela handen. Om jag någonsin blir så fattig så jag inte har råd att betala en knapp tjuga för en kroppkaka, hoppas jag verkligen att jag hellre väljer något billigare än att jag går in på Kvantum och tigger mat. Arontorps kroppkakor har ju dessutom betalat för transporten till Nybro. Resan till Öland för att äta deras mat torde bli betydligt dyrare. Övriga noteringar från mitt besök på Kvantum är till exempel att det i vissa lägen är tur att jag är en hamster. Jag var hos frissan igår, och behöver tona mitt gråa hår imorgon. I butikshyllan var min färg slut, men eftersom jag redan har en förpackning hemma, räcker det om dom får in den igen inom sex veckor. När jag skulle köpa rostbiff hittade jag av en ren slump Farmor Ingas rostbiff från Jakobsdals charkuteri. Den är suveränt god, men dom tar bara hem den någon gång ibland. Nu fanns det två förpackningar kvar till mig.