En mamma tappade intresset för sin lilla dotter inne på Kvantum häromdagen. Ungen sprang runt, runt och ropade, utan att någon brydde sig om att svara. Dom riktigt små är ju inte så listiga heller, så istället för att fortsätta leta i nästa gång, där mamman fanns, sprang hon bara runt mig. Problemet som infann sig när jag ville hjälpa henne var att jag hade hört när dom pratade att dom var tyskar. Min skoltyska är minst sagt rostig, och jag visste inte om barnet kunde någon engelska. Det fick bli svenska. Det är högst oklart om hon förstod vad jag sa, men hon gick dit jag pekade och hittade sin mamma. När jag kom till charken och bad om gräddpastej, undrade tjejen där vilken sort jag ville ha. Det brukar dom aldrig fråga, så medan jag svävade på målet hann hon inse att jag hade sagt gräddpastej. Hon hade hört leverpastej. Jag har trott att det beror på åldern att jag inte hör förrän efter en stund vad folk säger, men det här var en ung tjej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar