Tvättat fönster.

Det känns lite kinkigt att tycka sig vara trångbodd ensam i en tvåa, samtidigt som andra bor två i en etta. Det är framför allt bänkar och garderober jag saknar. Den enda rejäla bänken i köket är diskbänken. Ska man sitta fler än fyra där ute blir det dessutom rejält trångt runt köksbordet. Det där med garderoberna är antagligen mest av godo, för jag har verkligen ingen plats för kläder jag inte använder. Men visst vore det härligt att bara kunna hänga upp och in kläder, utan att behöva trixa och tänka sig för. I en lägenhet jag hade när jag bodde i Kalmar hade man förrådet inne i lägenheten. Förutom att det blev som en stor walk in closet, så hade man allting man behövde stuva undan föredömligt nära. Vi fick hiss här för tjugofem år sedan, men i mitt trapphus går den över huvud taget inte upp till vinden. Den absolut enda gången jag är glad att jag inte bor större är när det är dags att tvätta fönster. Det har i och för sig blivit smidigare på senare år. Först köpte jag en Kärcher, och sedan dess är det slut med allt slabb. Sedan jag möblerade om i sovrummet slipper jag dessutom klättra på skrivbordet för att komma åt fönstren och att hänga upp gardiner här. Att stryka gardinerna är det största jobbet. Just då funderar jag på om inte en kappa över varje fönster skulle räcka. I verkligheten vill jag ha så mycket inramande gardiner som det bara går. Det blir många kvadratmeter tyg att stryka.