Lördag.

Den här helgen tänkte jag uträtta mina ärenden lördag morgon istället för fredag. Jag hade räknat ut att det var lagom att plocka fram strykbrädan strax efter fem, för att klara av stryktvätt, städning och dusch, och vara på Kvantum när dom öppnade vid sju. Kvart i fem satt jag alltså här i godan ro, när jag insåg att klockan i själva verket var kvart i sex. Man får väl vara glad att det inte hände en kväll när jag skulle iväg till jobbet. Då vore det riktigt obehagligt att upptäcka att jag borde vara på väg för länge sedan. Ska jag komma för sent dit vill jag gärna ha en bättre anledning än ett tankefel. Den enda konsekvensen idag var att det hann komma fler kunder till Kvantum. Klockan sju en lördagsmorgon är den ultimata tiden att handla i lugn och ro, men framåt förmiddagen fyller det på med folk fort. Före duschen lade jag en ansiktsmask. Jag tänkte aldrig på att lämna datorn påslagen, utan satte mig i vanlig ordning och spelade på mobilen medan masken verkade. Plötsligt stängdes telefonen av, eftersom batteriet var slut. Sur blev jag, eftersom jag hade laddat det fullt igår kväll, men jag antar att det var tur att det hände som det gjorde med det också. Nu satte jag bara i sladden och fortsatte spela. Igår pratade jag med båda mina bröder. Hade telefonen dött under något av dom samtalen hade det nog känts struligare att få igång den igen och återupprätta kontakten. Det där har för övrigt hänt förr, utan att jag har hittat något fel. Att starta om telefonen brukar hjälpa mot det mesta, och omstartad blev den ju nu.