Gratistidningen Kalmarposten är jag väldigt förtjust i. Därför blev jag lite sur när den slutade dimpa ner på min hallmatta. Det skedde i samma veva som jag sa upp pappersvarianten av morgontidningen, så jag anade ett samband. Det borde annars inte finnas något, eftersom KP delas ut till samtliga hushåll. Hur som helst upprepades fadäsen, och jag kontaktade utdelarna vid flera tillfällen. Tidningen går visserligen att läsa på nätet, men rätt ska vara rätt. I dagarna uppgraderade man till och med sin sida till en mer seriös nättidning. Det fick mig bara att bli ännu mera upprörd över att jag inte fick någon papperstidning. Å andra sidan verkar distributionen av den ha uppgraderats samtidigt. Vid tidigare reklamationer har jag på sin höjd fått en ursäkt. Senaste gången jag klagade såg det ut som på bilden på min dörrmatta nästa morgon. Då var det istället innehållet i tidningen som gjorde mig chockad och upprörd. Det var en ung fotbollskille som hade fått ett stipendium ur Peter ”PK” Karlssons minnesfond. PK är jämngammal med mig och jobbar på kära Kährs. Jag har visserligen inte varit där på nästan ett år, men jag hade inte hört ett ljud om att han skulle ha gått bort. Efter mycket googlande fick jag förklaringen till minnesfonden. Det fanns en fotbollsspelare till med samma namn och smeknamn. Han blev mördad för femton år sedan bara 36 år gammal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar