Läst.

 Jag läste en krönika på nätet av en kille som hade trillat dit på en telefonförsäljare, eftersom hon talade norrländska. Han hävdade att det är den dialekten som inger störst förtroende. Att dom mest framgångsrika försäljarna kommer från Norrland. Lite exotiskt kan jag väl tycka att det låter, när man talar med någon kundtjänst som huserar i norra Sverige. Den enda gång jag har låtit mig luras (?) att köpa någonting på grund av säljarens dialekt, talade han faktiskt östgötska. Det var en man som ringde på och sålde olika skydd till ytterdörren. Han fick montera både låsskydd och brytskydd på min dörr enbart på grund av sin dialekt.
En av dom intressantare rubrikerna på sistone handlade om en livsfarlig misshandel. Jag trodde väl annars att all misshandel var livsfarlig. Jag glömmer aldrig killen jag läste om för några år sedan som ”bara” fick ett knytnävsslag i ansiktet. Han ramlade så illa så han slog huvudet i asfalten och slog ihjäl sig. Den här gången var det tre killar som hade gett sig på en fjärde med batong och knogjärn, så det är inte svårt att förstå varför misshandeln bedömdes som grov. Offret har bland annat fått frakturer på ryggraden. Förövarna kommer från Nybro och Orrefors. Någon som undrar varför jag inte vågar gå till jobbet sent om kvällarna längre?