Almanackor.

 Det är möjligt att jag har någon typ av beroende när det gäller klockor, almanackor och annat som har med tidens gång att göra. När det gäller almanackorna köper jag dom som ska hänga framme där andra än jag kan se dom. Dom två som ligger i en skrivbordslåda skriver jag ut från nätet. Jag antecknar vad jag har bloggat om på den ena och när jag har bäddat rent och liknande på den andra. Förmodligen är det uppgifter som jag lika gärna kunde ha i datorn, men just när det gäller dessa är jag lite gammalmodig. På köksväggen har jag en fotoalmanacka. På den stora anslagstavlan i sovrummet sitter en kalender med vackra citat som jag har fått av särbon och en lingonalmanacka där jag antecknar tider som ska passas. Dom tre nya almanackorna för 2021 låg ovanpå bokhyllan i sovrummet. Dels var dom stora och fick inte plats någon annanstans. Dels måste lingonalmanackan vara lättillgänglig, om jag behöver skriva in tider på det nya året innan det gamla är slut. När det var dags att byta till nya almanackor visste jag alltså exakt var dom tre fanns. Men så brukar jag ha ett dagblock, och det stod ingenstans att finna. Jag visste att jag hade köpt ett nytt, men jag hade varit ute i så god tid att jag hade hunnit glömma var jag hade lagt det. Efter att ha sökt igenom varenda låda och förvaringsask var jag beredd att köpa ett nytt, men det dök upp innan jag hann ge upp och göra så. Det låg i en plastback i en garderob i hallen. Oklart hur jag tänkte när jag trodde att jag skulle leta efter det där.