Ibland är mannen i mitt liv till hjälp med sin blotta närvaro. Som när jag försökte byta sms-signal i min telefon utan att lyckas. Jag läste mig till att jag skulle gå in i själva meddelandeappen, men där hittade jag ingenstans att ändra. När jag försökte igen med särbon som moraliskt stöd, fanns plötsligt kommandot där. Nu har jag en mjukare och roligare signal för sms än jag hade tidigare. Så har jag en annan när kvittot anländer efter att jag har betalat på Kvantum. Då kan det vara bra att veta om det är Kivra eller särbon som piper. Min gamla signal ligger kvar på Messenger, så nu hör jag om det är därifrån meddelandet kommer också. Eftersom det brukar hjälpa mot det mesta att starta om datorer och telefoner, tänkte jag göra det när jag inte fick det att fungera som jag ville. Problemet var bara att jag inte kom ihåg hur man gjorde. När sedan mannen i mitt liv satt bredvid fungerade det förstås plötsligt precis som jag hade försökt hela tiden. Min ringsignal från filmen ”Den gode, den onde, den fule” hade jag snudd på hunnit tröttna på. Ett problem med den var också att den försvann i musiken jag lyssnade på. Jag insåg att arakuan från Kalle Ankas julafton vore den ultimata signalen. Inte enbart för att jag älskar den. Den hörs dessutom genom vilken musik som helst. Efter en del sökande och strul lyckades jag få till den också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar