Blogg 28/9 2021.

 När mannen och jag går runt med varsin kamera och fotograferar i naturen, är det bara fantasin som sätter gränser. En klar dag kan solens strålar göra underverk och efter regn är det roligt att försöka fånga vattendropparna som finns kvar. Tittar man tillräckligt noga finns det små växter och kryp nästan överallt. Just krypen dröjde det lite innan jag lärde mig att hitta, men numera är det dom jag finner mest nöje i att plåta. Förutom utmaningen med att få kameran att fästa på dom där små, vill fjärilar och allehanda flygfän sällan sitta stilla några längre stunder. Gräshoppor kan dessutom vara snudd på omöjliga att få syn på över huvud taget. Man får vara med när dom landar och sedan inte släppa dom med blicken. Även om jag vet var jag ska söka, kan det vara svårt att få syn på dom på skärmen till mobilkameran. I helgen tog jag ett par kort, fast jag var osäker på om det kanske bara var ett grässtrå jag plåtade. Till slut gick jag runt den lille krabaten och plåtade honom från andra hållet istället. Märkligt nog satt han kvar även under den manövern. Han syntes bättre därifrån. Jag tycker ändå att kortet framifrån blev något extra, när man ser hur han håller i strået han sitter på.