Blogg 6/9 2021.

 Igår var det dags för bakluckeloppis vid Åkrahälls idrottsplats. Den gick av stapeln både vår och höst innan pandemin slog till. Nu var det i alla fall dags igen och man hade gjort sitt bästa för att sprida ut säljare och besökare. Det innebar bland annat att man hade slagit gräset på en äng där jag och mannen i mitt liv brukar fotografera fjärilar och andra kryp. Jag trodde knappast att jag skulle hitta någonting att köpa, men där fanns förstås en del smått och gott som jag inte kunde motstå. Tur att allting är så billigt när det är loppis. Särbon gjorde bara ett inköp, men det var desto dyrare. Han både såg och hörde hur gärna jag ville ha en pryl, som gick över min budget. När han erbjöd sig att köpa den till mig, såg jag det som ett perfekt tillfälle att önska den i julklapp. Hans är redan klar, eftersom jag inte hann få hans sjuttioårspresent färdig i tid. Jag vet hur svårt det är att komma på någonting som jag verkligen vill ha, om han frågar närmare jul. Åkrahällskolans parkering räckte möjligen till hälften av besökarnas bilar. Resten hade parkerat hejvilt på gräsmattor, trottoarer och Nybro Rörs personalparkering. Jag strosade en bit före mannen i mitt liv hem och väntade in honom på muren utanför min port. Därifrån kände jag att det var bäst att ringa, så att han säkert förstod vart jag hade tagit vägen. På bilden nedan har jag precis upptäckt honom borta vid husknuten, medan jag fortfarande har honom på tråden.