Ta i trä, men det känns verkligen som om jag blir friskare ju äldre jag blir. Den tjugotredje september 1985 var jag förkyld. Just virussjukdomarna har väl kommit av sig under pandemin. I och med att folk håller avstånd och stannar hemma om dom känner sig krassliga, är det ju inte bara Corona man slipper bli smittad av. Kortet nedan är för övrigt taget det året. 2008 jobbade jag nattskift och en kvinna ringde och väckte mig. Hon hade ett erbjudande om en sjukförsäkring. Den gällde bröst- och livmodercancer. Jag var livrädd att jag skulle få endera av dom, eftersom jag tackade nej, men hittills har jag klarat mig. För tio år sedan var det ett knä som hade gett upp. Jag kunde varken gå, stå, sträcka eller böja det där knät. Det var i den vevan jag började med långa cykelturer istället för promenader. Nu är det som väl är bättre. Sedan ett år tillbaka förvarar jag cykeln på balkongen och det blir onödigt bökigt att släpa ner den till marknivå varje dag.
1992 renoverades huset jag bor i och man uppförde ett sophus på gården. Sedan dröjde det mer än tjugo år innan det kom till rätt användning. Den här dagen 2013 kom brevet om att man hade bestämt sig för att stänga sopnedkasten. Jag tror att vi var några av dom sista som hade dom kvar, för jag minns att någon sa redan tidigare att det inte fanns några sopnedkast längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar