Grovsopor.

Dom gånger det hittas möbler och annat dumpat ute i skogen kan till och med jag undra varför. Dit har dom ju uppenbarligen forslats med någon typ av fordon, och har man tillgång till det kan man väl lika gärna köra till återvinningscentralen. Har man inte tillgång till bil är däremot dom där tre kilometerna till återvinningen snudd på oövervinnerliga, men det verkar vårt kommunalråd ha svårt att förstå. Jag läste på nätet att hon hade noterat en dumpad soffgrupp vid en återvinningsstation. Hennes kommentar var att ”Det är snudd på obegripligt att möbler lämpas av där och inte vid återvinningscentralen i Smedstorp.” Dom rika lever sitt liv. Dom första åren jag bodde här hade vi någonting så praktiskt som en container för grovsopor utanför huset. Jag hann precis göra en rejäl utrensning i mitt förråd innan den försvann. Då bar jag bland annat ut en bokhylla och gamla köksskåp, som jag hade sparat till förvaring efter renoveringen i början av nittiotalet. Jag hade lånat en kofot, för att få sönder dom sistnämnda. Någon gång sedan dess har brorsonen hjälpt mig att köra bort bråte till återvinningen. Jag tror det finns något alternativ där man kan betala för att få hjälp av husets vaktmästare med transporten. Om det nu inte försvann sist vi bytte hyresvärd. Om inte annat ska vi få en ny dylik igen nu i höst.