Fantastisk utsikt.

När det kom ut ett gäng nya kontroller i orienteringsklubbens utmaning ”Hitta ut”, ägnade särbon och jag flera timmar åt att plocka allihop på en dag. Enligt stegräknaren traskade vi nästan en mil på dom stigar där det inte gick att ta sig fram med cykel. Mellan skogsområdena cyklade vi säkert lika långt. Hade inte mannen i mitt liv enligt visitkortet varit väderlekare, kunde det ha blivit en riktigt blöt historia. Han såg på himlen att det var en rejäl skur på ingående, så vi väntade ut den, innan vi gav oss iväg. Blöt om fötterna blev jag ändå, eftersom regnet gjorde att det var blött i gräset, när vi gav oss ut i naturen. En av pinnarna vi sökte stod i en viltfångstgrop inte långt från cykelvägen. Varggropen hade hittats för tjugofem år sedan, och var utmärkt med en skylt, men på grund av den täta vegetationen hade jag aldrig sett den förut. Kontrollerna vi letade efter beskrevs med ord som stenen, gropen eller byggnaden. När vi kom till Svartbäcksmåla visade det sig att det som kallades höjden var själva skidbacken. Det måste ha varit årets underdrift. Det innebar hur som helst att jag fick se utsikten där uppifrån. Fast jag har bott i Nybro i trettio år och cyklat förbi skidbacken många gånger hade jag aldrig varit uppe i den tidigare. Väninnorna på Instagram skämtade om att det var rumpträning. Själv hade jag mest ont i ryggen efteråt.