Att vänta är bland det tråkigaste jag vet. I torsdags körde jag några olika varianter för att få tiden att gå medan jag väntade. På Astrakanen satt jag och pratade med en mycket trevlig dam, som skulle in till doktorn före mig. Hon såg bekant ut, så jag trodde hon jobbade i någon butik, men hon var tandsköterska. Dessutom hos en privat tandläkare, och jag går till Folktandvården. Nu var hon egentligen pensionär, men tandsköterskor är tydligen svåra att få tag i, så hon fick jobba hur mycket hon ville. Hon berättade var hon bodde, och jag konstaterade att där går jag förbi när jag går till och från jobbet. Ändå hann hon ut från läkaren igen och iväg, innan jag kom på att det är där jag har sett henne. Hon har kommit hem eller cyklat iväg när jag har gått förbi. På lasarettet kollade jag tecknad film medan jag väntade på röntgen och Malou von Sivers när jag väntade på resultatet. Jag fick vänta en hel timme på sjuktransport hem, så då fikade jag först. Sedan drog jag igång telefonen och spelade lite. Jag verkar vara en av dom få som tar skyltarna om att mobilen ska stängas av på sjukhuset på allvar. Det ringde i folks telefoner lite varstans. Hon som svarade i sin i väntrummet till röntgen sa till och med att hon var på lasarettet men hade tid att prata en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar