Det kom ett brev...

Myndighetsbrev är sällan utformade så att en sån som jag ska förstå dom. Det senaste kom från min fackförening, och gick under samma devis som min tidigare arbetsgivare: Varför göra det enkelt, när man kan krångla till det? Jag förstod varken vad dom grundade summan på det bifogade inbetalningskortet på, eller om det var meningen att jag skulle fylla i ändringsblanketten som medföljde. Eftersom telefoner verkligen inte är min grej tänkte jag först maila. Så insåg jag att jag förmodligen var lite väl förvirrad för att kunna formulera mina frågor i skrift, så jag ringde i alla fall. Det blev en positiv upplevelse. Efter att ha suttit en timme i telefonkö hos arbetsförmedlingen sist var det en glad överraskning att få svar direkt. En mycket trevlig kvinna var det som svarade dessutom. Jag skulle anmäla till dom att jag var arbetslös, men nu tog vi det på telefon. Lite skumt känns det ändå att dom inte visste det, med tanke på att Kährs hade slutat skicka mina pengar till dom efter trettio år. Så är det på fackets webbsida jag lämnar mina stämpelkort. Det stod dessutom i brevet att avgiften baserades på min registrerade inkomst för november, som jag fick inbetalningskortet för. Eftersom jag inte hade någon registrerad inkomst då, känns det märkligt att dom ville ha så mycket pengar som dom ville. Speciellt som flickan jag talade med inte ens visste hur mycket jag fick från a-kassan.