I allhelgonahelgen var vi som så många andra på kyrkogården och tände ljus för alla som vi saknar. Istället för att knöka in våra ljus bland alla hundratals i minneslunden valde vi att tända på ett par gravar där tidigare grannar ligger. Vi tänkte ta med ficklampa, eftersom det är snudd på omöjligt att se vad det står på stenarna när det är mörkt. Nu ändrade vi oss och traskade dit medan det var ljust istället. Det innebar att vi hittade Barbros och Johns grav nästan genast. Värre var det med Torbjörns, fast han skulle ligga i samma kvarter. Som väl var dök det upp en anställd, som jobbade fast det var lördag. Vi diskuterade först hur långt det där kvarteret gick. När min själs älskade istället nämnde namnet vi sökte efter blev det enkelt, eftersom killen vi frågade hade varit med på Torbjörns begravning. Graven hade vi sett eftersom den var nygrävd, men ingen av oss hade noterat den lilla skylten med namnet. Stenen antar jag var iväg för att få ett namn till inristat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar