Att komma till Achima Care en fredag var betydligt lugnare än sist, när jag var där direkt efter påskhelgen. Då var det knappt att sittplatserna räckte. Igår var vi bara en handfull som väntade på vår tur. Jag hade skrivit en liten lapp med dom blodtryck som läkaren hade bett om. Det där med liten blev inte så bra, när han bad mig läsa upp dom. Jag brukar se till att kunna läsa lappen jag har med mig utan glasögon, men den här gången hade tanken inte ens slagit mig. Dessutom hade jag stoppat ner glasögonen i min lilla ryggsäck, men ångrat mig och inte tagit med den. Jag hade varit lite orolig för att läkaren inte skulle gilla mitt beslut att operera bort sköldkörteln, men det trodde han skulle bli jättebra. Den bästa ordinationen jag fick var ändå att sitta med benen högt och låta särbon göra allt här hemma. Jag anar att mannen i mitt liv inte är lika nöjd med den idén.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar