Min själs älskade är en mycket skarpögd man. Han fick syn på någonting på marken på parkeringen här utanför. Inte ens när han pekade på det förstod jag att det var någonting annat än skräp. Istället hade någon tappat sitt betalkort. Jag fipplade så gott jag kunde med telefonen för att försöka hitta innehavaren på nätet. Det gick inget vidare utan glasögon och med mina skakande händer. Innan jag hade lyckats dök det upp två tjejer, som särbon frågade om dom kände igen namnet. Det visade sig att den ena var hon som hade tappat kortet. Hon hade inte ens hunnit märka att det var borta. Verkligen tur att det löste sig så smidigt. Hon var för övrigt på väg att flytta in här i huset.
Innan jag träffade min nya husläkare hade jag googlat honom för att
veta på ett ungefär vad jag kunde förvänta mig. Jag hittade en artikel
med en bild på honom, men läkaren som mötte mig på vårdcentralen var
inte speciellt lik bilden. Jag letade upp artikeln igen och förstod
varför. Den var tjugo år gammal. Det hinner hända mycket med ens
utseende på tjugo år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar