När det ringde från Storbritannien första gången googlade jag numret det ringde från utan resultat. När det hände igen googlade jag mer på fenomenet samtal från landsnummer 44 och då fick jag napp. Det var visserligen på Åland som folk hade fått bluffsamtal, men jag antar att dom kan ha börjat ringa hit också. Det verkar ha pågått i flera år.
Sist jag promenerade ner till frissan började det klia i halsen. Det brukar vara början till ett nysanfall, så jag tyckte det var perfekt när det stod en skål med hårda karameller på bordet när jag kom fram. Att suga på en dylik borde kunna lugna ner kliandet. Vad jag inte tänkte på var att jag strax efteråt skulle sitta med huvudet bakåtlutat medan jag fick håret tvättat och ögonfransarna färgade. Jag fick klämma fast karamellen under läppen för att undvika att få den i halsen. På vägen därifrån var jag inne på ett konditori. När jag skulle betala saknades mitt kreditkort. Jag antog att jag hade glömt det i frisersalongen, men som tur var kollade jag det stora facket som man inte ser vad det innehåller. Jag hade bara lagt kortet fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar