Något jag aldrig hade provat tidigare fick jag försöka mig på i veckan på uppvaket. Jag kissade på bäcken ett par gånger. Efter varje gång gjorde dom ett bladder, som jag tror dom kallade det. Det var någon typ av ultraljud som kollade om blåsan var riktigt tömd. Det gick förstås betydligt bättre när jag fick sitta upp och kissa. Efter min förra operation har jag alltid hävdat att dom körde in älsklingen till mig på en rullande fåtölj. Själv har han ställt sig aningen frågande till mitt minne, men nu såg jag att dom hade exakt såna fåtöljer på uppvaket. När det var dags för hemfärd igår väntade jag på en sjuktransport som skulle komma 11:50. 12:15 kom det en bil, men den killen hade ingen Eva på sin lista. Jag fick kontakt med avdelningen som hade beställt resan. Beskedet var att den skulle komma om tre minuter, men det dröjde snarare tjugotre. Då var bussen fullsatt, men jag hade sån tur så här var första planerade stoppet, så jag fick åka raka vägen hem. På bilden syns min ena arm under sjukhusvistelsen. Den andra såg ungefär likadan ut, så jag kände mig som rena nåldynan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar