Aromatashämmare, som jag tar i hopp om att minska risken för att bröstcancern kommer tillbaka, är ingen lek. Man får ont i stora delar av kroppen av den. Jag blev åtminstone erbjuden en ny sort när mina ben värkte så jag inte kunde sova om nätterna. Det finns dessutom en variant till att testa. Till en bekant hade dom bara sagt att det är samma biverkningar på alla. Medicinen är ordinerad på fem år. I det läget hade man åtminstone haft ett slutdatum att se fram emot (förutsatt att man lever så länge), men jag har förstått att dom helst vill att man fortsätter ta den längre än så. Min svagaste punkt verkar sitta på sidan av ryggen neråt höften till. Där hugger det till rejält ibland. Just ryggen känns extra läskigt efter allt jag har hört och läst om andra som har gått bort i cancer. En arbetskamrat fick ont i ryggen vid midsommar och dog på hösten. Läkarna trodde att skådespelaren Kim Anderzon hade ryggskott. När dom hittade cancern var det för sent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar