När bommarna vid en av Nybros järnvägsövergångar var nere någon minut för länge (åtminstone enligt bilisterna) blev det snabbt aningen kaotiskt. Den ligger alldeles intill en vägkorsning, så när kön växte blev det stopp där också. Att det fanns dom som fann det konstruktivt att tuta förundrade mig mycket. Vart hade dom tänkt att bilarna framför skulle ta vägen? Köra genom bommarna eller ner i diket? Själv valde jag helt enkelt en annan väg. Där höll jag på att bli vittne till hur någon blev påkörd bakifrån, när hen stannade för att släppa över en gående vid ett övergångsställe. Som så många andra höll bilisten bakom inte tillräckligt avstånd men hann ändå stanna i tid, även om det var nätt och jämnt. Själv undvek jag att krocka med ett par småkillar genom att använda ringklockan på cykeln. Det föranledde en av deras kompisar att kasta glåpord efter mig. Som tur var kom jag inte på förrän efteråt vad jag borde ha svarat. Hade jag hojtat ”Har jag bilen nästa gång så lovar jag att köra över honom” hade säkert jag åkt dit. Hur ohyfsade ungarna än är antar jag att man inte får ge igen med samma mynt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar