Som ni kanske har förstått är mina favoriter bland statyer dom som föreställer människor. Sist jag skulle gå in på stationen i Kalmar stod det en avbild av en mörkhyad man utanför. Den var så välgjord och verklighetstrogen att jag nästan var på väg fram för att peta på den. Som väl var hejdade jag mig, för en stund senare kom den mörkhyade in på stationen. Han hade bara stått så blickstilla att jag inte hade förstått att han var levande.
Jag, som har lekt ensam under större delen av mitt liv, såg någonting listigt under en av mina promenader. I ett fotbollsmål hängde ett skydd med hål i dom fyra hörnen, där jag antar att bollen helst ska träffa. Så kunde man träna på det utan att ha någon som ville stå i mål.
Jag gick genom skogsdungen bakom mitt hus hem en dag. Nästan framme hade en trädstam blivit liggande tvärs över stigen. Den var för hög för mig att komma över och det fanns inget utrymme att krypa under. Som tur var hade väder och vind slipat den så ren att jag kunde sätta mig på den och dra över benen utan att bli smutsig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar