Sommaren 1975 gick jag och läste för prästen, som man sa på den tiden. Det kanske man gör fortfarande? Istället för att dra ut på konfirmationsläsningen under ett helt år läste vi varje dag under några veckor på lovet. Vi hade två sommarkonfirmander, som kom från någon annan ort i landet. Det är dom två flickorna som står längst till höger på kortet. Det är för övrigt taget på själva konfirmationsdagen. Vi hade inga kåpor eller så, utan det var påbjudet vit polotröja och svarta byxor eller kjol. Jag står fyra från vänster, och det som framför allt slår mig är att mina klasskompisar har vuxit ifatt mig. Jag växte klart väldigt tidigt, så på mellanstadiet var jag längst i klassen. När vi konfirmerades hade dom andra uppenbarligen hunnit både ifatt och förbi. Den trettionde juni läste vi ett par timmar i Gårdby. Vi ungdomar var utspridda över tre församlingar, så vi växlade lite för att göra det rättvist med cyklandet till läsningen. Eftermiddagen ägnade jag åt telefonpassning. Min pappa körde fisketurer med sin båt, och någon måste finnas vid telefonen när folk ringde för att boka plats. Han hade satt upp en ringklocka utanpå huset, så man kunde höra telefonen fast man var utomhus. Så hade han en telefonsvarare, som lämnade besked till dom som ringde när det inte var telefontid. Tänk, så mycket enklare det sommarjobbet hade varit i modern tid, nu när man kan ta telefonen med sig vart man vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar