Jag verkar inte vara ensam om att sova dåligt till och från, men den här veckan har jag sovit riktigt gott hela dagarna. Just idag hade det blivit extremt dåligt med sömnen, om jag hade varit en sån som känner ett behov av att vara nåbar hela tiden. Telefonen har ringt två gånger, det har kommit tre sms/mms och så har det plingat fem gånger i Messenger. Hade jag inte haft ljudet avstängt hade det inte blivit mycket sömn idag. Samtalen kom från lasarettet. Jag har väntat sedan i oktober på en tid för att prova ut en snarkskena, men trodde väl att kallelsen skulle komma i ett brev. Damen som ringde sa på svararen vilket nummer jag skulle ringa dom på, men det hann jag aldrig uppfatta. På displayen till telefonen syntes bara numret till länssjukhusets växel. Någonting så modernt som Internet verkar dom inte ha tillgång till, fast det är ett stort sjukhus, för där lyckas jag inte hitta dom snabbt och enkelt. Tid att lägga på efterforskningar har jag inte ikväll när jag ska jobba. Som tur var sparades meddelandet, så jag kunde lyssna på det igen, och klura ut vilket nummer hon sa. När jag ringde tillbaka hade dom gått för dagen, och jag blev omkopplad till någon som inte hade någon koll alls på vad dom sysslade med på den avdelningen. Imorgon skulle personalen på rätt avdelning finnas på plats från halv tio ungefär. Sedan gick dom hem igen vid lunch, eftersom det var fredag. Inte undra på att dom har långa vårdköer med dom arbetstiderna. På min arbetsplats jobbar personalen tvärtom extra länge på fredagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar