Helgen som gick var extremt intressant vad vädret anbelangade. Att det var onödigt att ge sig ut på dom isiga gatorna medan det fortfarande var minusgrader förstod jag. När det sedan blev plusgrader smälte ändå isen enbart där solen låg på. Många cykelbanor var snudd på ofarbara, fast det var så varmt så jag ångrade att jag hade tagit vinterjackan. Det var ändå innan jag upptäckte att jag hade misslyckats med att få igen dragkedjan rätt. Didrikson är extremt varm och skön, men blixtlåset har jag väldigt svårt för. För att slippa stå bland folk och slita och dra försökte jag fixa det borta vid förpackningsåtervinningen, men det var ordentligt snedkört. Jag insåg att jag skulle bli tvungen att använda en tång när jag kom hem, och att jag förmodligen skulle slita sönder dragkedjan. Trösten i eländet var att jackan har knappar också, så jag ändå skulle kunna knäppa den. Jag fick däremot ångest vid blotta tanken på att inte kunna ta av mig jackan inne på Kvantum. Varm var jag innan, och när jag kommer in där efter att ha cyklat dit brukar jag fara riktigt illa. Jag var alltså så desperat när jag kom till Circle K att jag bad kassörskan där om hjälp. Härmed meddelas att servicen på den macken är total. Jag sa till henne att det var okej att hon slet sönder blixtlåset, men hon inte bara befriade mig från jackan. Dragkedjan fungerar dessutom fortfarande. Lite pinsamt var det säkert, även om det bara var vi två där, men det är väl lika bra att man vänjer sig. Man vet ju aldrig när man blir beroende av andras hjälp med kläder och annat.
Det är väl OK så länge det bara är kläderna man behöver hjälp med...
SvaraRaderaDet kan alltid bli värre...
SvaraRadera