Blogg 30/9 2024.

 När jag inte lyckades få bilder framkallade i formatet 11x15 längre letade jag runt som en galning på nätet, tills det till slut lyckades. Jag var extremt noga med att spara adressen till nästa gång, men när jag kom dit igen gjorde dom också plötsligt bara 11x17. Det är samma format överallt och jag fattar inte alls vem som kan ha nytta av det, när jag inte hittar några såna album. Efter att ha letat runt ett varv till fick jag ge mig och beställa där i alla fall. Det visade sig att när jag väl hade laddat upp mina bilder kunde jag välja 11x15, som jag vill ha. Jag kan tycka att det hade funnits anledning att ha den informationen redan på första sidan. Eftersom jag vet hur fort jag glömmer har jag nu skrivit en not intill den sparade länken till deras sida. Den lyder: ”Jo det går! Välj när du har laddat upp.”

Blogg 29/9 2024.

 Varför allsköns förpackningar ska bytas ut och ändras om stup i kvarten övergår mitt förstånd. Ska jag ha någonting i affären så är chansen större att jag känner igen förpackningen än att jag vet vad den heter. Alternativt har jag koll på vilken hylla jag ska leta på, men där träder Kvantumpersonalens förstörelselusta in. Dom flyttar runt saker och ting så att dom enligt utsago knappt hittar dom själva. Nu är i alla fall hösten så pass långt framskriden att vi lär handla vår mat på nätet det närmaste halvåret. Där finns alla dom varor jag brukar köpa samlade under en flik. Den senaste förpackningen som bytte skepnad var min frukostyoghurt. När det gäller den kan jag tycka att det hade varit mera motiverat att göra något åt innehållet. Det delar sig så att man bara får blask, om man inte skakar förpackningen rejält innan man tar. Jag skulle förstås kunna byta sort, men jag har hört att dofilus ska vara bra för magen.

Blogg 28/9 2024.

 Plötsligt hördes det ingenting från ljudlimpan till tv:n. Jag provade alla olika knappar och kände på sladdar utan att egentligen fatta vad som kunde ha hänt. Jag kunde se på tv:n att det kom ljud till rätt ställe, men ut till mig i rummet kom det då inte. Till slut gav jag upp mina försök till självhjälp och ringde radioaffären. Jag diskuterade med killen där, men till slut var den enda lösningen vi kunde komma på den norska. Jag har hört någon mer kalla det så när man sliter ur alla sladdar och sätter tillbaka dom igen. Det enda som hade ändrats sedan ljudet fungerade senast var att Telia hade uppdaterat sin tjänst. Därför drog jag ur sladdarna till deras box allra först och efter det fick jag märkligt nog ljud. Jag blev glad som ett barn, men när jag kom tillbaka till programmet jag skulle se var det likadant igen. Den gången hjälpte det att bara stänga av boxen och sätta på den igen.

Blogg 27/9 2024.

 Kommunen jag bor i verkar i det närmaste vara bankrutt att döma av vad jag läser i tidningen. Man jobbar hårt på att spara pengar, även om man enligt mig och många andra gör det på fel sätt. Det extra kommunalråd som tickar pengar för att man ska slippa opposition och få igenom sina förslag, är det inte tal om att spara in på. Däremot vill man flytta ett korttidsboende till vad som verkar vara en betydligt sämre lösning. Jag utgår från att personalen kan mer om det där än vad politikerna kan och enligt dom blir det ingen besparing över huvud taget. Dom gamla och sjuka ska inte ens få ett eget rum. Det föranledde en insändare med rubriken ”Att ha eget rum borde vara en rättighet för alla sjuka”. Så har jag känt ända sedan min egen första och hittills enda natt på länssjukhuset. Att bli hopträngd med främmande människor i samma rum skyndade inte direkt på läkningen.

Blogg 26/9 2024.

 Igår fick det bli en cykeltur runt halva Nybro. Paket skulle hämtas och lämnas både på Circle K och på Willys och dom ligger i varsin ände av stan. Vädret kändes lite osäkert, så jag tog en plastkasse för säkerhets skull. Nu var det första paketet så avlångt att hela ändå inte gick ner i kassen. Som tur var kom det inget regn medan jag var ute. Däremot blåste det småjäklar. På macken hade jag turen att träffa en tjej som hade vett att ge mig en rejäl bunt med plastfickor till adresslapparna, när jag bad om det. Jag hade förstått att Postnord skulle ha något liknande, men där höll jag på att glömma att fråga. Flickebarnet som servade mig där verkade inte lika van. Hon fick fråga en kollega både var fickorna fanns och om dom var gratis. På frågan hur många jag behövde svarade jag blygsamt fyra, fem stycken. Då räknade hon upp exakt fem fickor till mig.

Blogg 25/9 2024.

 Jag hittade mest av en händelse en minimal notis om Ludmila Engquist i min morgontidning. Det gällde bland annat hur hon i en bok hon har skrivit berättade om varför hon dopade sig när hon hade börjat åka bob. Att hon var livrädd för att åka och bara ville få slut på alltihop. Lösningen blev att dopa sig och åka fast. Det jag först reagerade på var hur liten artikeln om förklaringen var. Som jag minns det var dom betydligt större och mer framskjutna när dopingen uppdagades. Sedan kan jag inte annat än tycka att hennes liv har varit minst sagt besvärligt. Hennes första man gav henne dopingpreparat utan att hon visste om det, som en hämnd för att hon ville lämna honom. Om killen hon var gift med här i Sverige har jag inte heller läst så snälla saker. Så har hon haft cancer i 25 år, som nu har spridit sig till lungorna, skelettet och hjärnan. Hon har genomgått så mycket behandlingar mot cancern att hon har tappat alla sina tänder.

Blogg 24/9 2024.

 När min själs älskade vill ha tag i någon bok som inte finns att köpa ny längre, handlar vi på Bokbörsen. Man måste bekräfta ordrar man har fått där inom två vardagar. Senaste boken köpte vi en fredag. Det var dessutom från ett antikvariat, så jag trodde definitivt inte att svar var att vänta förrän tidigast på måndagen. Istället fick jag ett meddelande efter tio på fredagskvällen. Boken skulle skickas först på måndagen, eftersom dom var i torpet och stängde av och tömde vatten. Han som skrev hoppades att det var okej. Han hade, som sagt, inga som helst skyldigheter att höra av sig över huvud taget under helgen. Gefle antikvariat, som det heter, är enligt uppgift ett av Sveriges största antikvariat med cirka 100.000 böcker i lager. dock ”bara” cirka 17.000 på Bokbörsen. Man kan undra hur många år det har tagit att bara lägga upp alla dom annonserna.

Blogg 23/9 2024.

Apparna i telefonen verkar ligga illa till när attackerna från främmande makt blir digitala. Postnords app är i vanliga fall en av dom bästa jag har, men i förra veckan fick den fnatt på riktigt. Försändelser som hade varit på väg återgick plötsligt till att vänta på att bli skickade. Jag fick till och med veta var jag kunde lämna in dom. Som tur var kunde jag följa dom på nätet också, så jag var inte helt beroende av den där appen. När dom sedan hämtades ut av adressaterna gick dom direkt från icke postade till levererade. Det enda problem som brukar uppstå är om jag skickar någonting utomlands. Det känns inte som om appen hängde med riktigt utanför Sveriges gränser. När jag skulle in på Nordeas app hade dom också tekniska problem och jag läste någonstans att det var lika illa hos Swedbank. Min morgontidning på nätet kunde jag inte läsa, eftersom sidan hävdade att lösenordet var fel.

Blogg 22/9 2024.

 Att läsa tidningen får mig mest bara att inse att det växer upp en helt söndercurlad generation just nu. Att dom ligger bra till för att dö eller åtminstone bli lemlästade om dom vistas på järnvägsspåren verkar dom inte fatta över huvud taget. Man kan få 3000 kronor i böter om man befinner sig där, så det man verkar hoppas på är att folk är mera rädda om sina pengar än om livhanken. En kille, som var den enda överlevande efter att ett gäng grabbar hade kraschat med en bil, hävdade på fullt allvar att det borde ha funnits trafikkameror på platsen, för då hade troligen olyckan aldrig hänt. Så fort det är en fartkamera saktar man ner, sa han. Då hade dom förmodligen klarat sig, för det gick lite för fort där i kurvan. Jag fattar inte att ungdomar med så outvecklat konsekvenstänk får ha körkort över huvud taget.

Blogg 21/9 2024.

 Jag har klippt mig på samma salong i närmare tjugo års tid. Exakt hur länge det är kommer jag aldrig ihåg, så jag brukar fråga hur gammal min frissas son är. Jag vet nämligen att han föddes i samma veva som jag började gå dit. Alla förstår hur nöjd jag är, när jag har blivit en sån stamkund. Det allra bästa är att jag kan bli klippt exakt som jag vill, även om frissan hävdar att det går emot allt hon någonsin har lärt sig. Dom senaste två åren, sedan håret växte ut igen efter cancerbehandlingen, har jag faktiskt haft en ganska ”normal” frisyr. Nu var jag trött på den och ville ha tillbaka mitt korta och spretiga hår. Jag kunde nästan höra frisören mumla mellan tänderna ”kunden har alltid rätt”, medan hon klippte mig exakt som jag ville ha det. Nu återstår bara att se om jag hittar tillbaka dit nästa gång. Salongen har bytt lokaler och det finns lite för många dörrar just där för att jag ska vara säker på vilken jag borde gå in genom.

Blogg 20/9 2024.

 På min morgontidnings webbplats kan man få upp en hel sida med dödsannonser. Mitt problem var länge att flera av dom är för små för att man ska kunna läsa namnen direkt på den sidan. Jag fick klicka upp annonserna en i taget för att se vad det stod. Till slut kom jag på den ljusa idén att zooma hela sidan. Nu kan jag inte bara läsa vilka som har gått bort en gång. Zoomen på just den sidan ligger dessutom kvar tills jag kommer dit nästa gång. I mina drömmar dyker det upp människor som jag inte har träffat på hur många år som helst. Många av dom är till och med döda. Häromsistens drömde jag förresten om Lasse Holmquist och honom har jag enbart sett på tv. Så dök både pappa och morfar upp i samma dröm. Morfar påpekade till och med för mig att han var död. Jag svarade att det visste jag, för jag var på hans begravning.

Blogg 19/9 2024.

 När min bok ”Hjärtats hemlighet” kom som ljudbok tänkte jag låna den i biblioteksappen och lyssna på den i telefonen. Jag stötte på patrull, när den inte fanns på biblioteket i Nybro. Nu hade jag fått lära mig, när min älskade särbo ville ha in sin bok på biblioteken i Stockholm, att man kan lämna in önskemål om vilka böcker dom ska ta hem. Det var lätt ordnat på nätet. Åtminstone var det vad jag trodde. Oklart om jag eller någon annan hade gjort fel, men efter någon vecka kom det ett brev om att boken fanns att hämta på biblioteket. Jag fick ringa dit och det visade sig att dom hade tagit hem pappersboken. Den har jag både läst och till och med skrivit, så den var jag inte så intresserad av. Nu tog dom i alla fall hem ljudboken, så jag fick höra den också. Ett par felsägningar och märkliga betoningar var mina enda klagomål på den. Annars var det en bra inläsning.

Blogg 18/9 2024.

 Min parallellklasskompis Kristin hade något hjärtfel. Jag antar att det gjorde henne frusen, för på kort jag har på henne är hon klädd i både jacka och kappa. Därför oroar jag mig förstås ännu mer för mitt eget hjärta dom gånger jag fryser. Kristin dog när vi gick i nian, men inte förrän helt nyligen hittade jag hennes grav på nätet. Något jag hade missat var att vi var födda på exakt samma dag. Märkligt att vi sedan fick så olika långa liv. Hon fick bara leva i femton år, medan jag har vandrat här på jorden i mer än sextio. Att födelsedagar sammanfaller verkar annars vanligare än jag tycker att det borde vara, även om folk inte är födda samma år. Min farmor och hennes väninna fyllde år samma dag. Min brorson är född på sin farmors födelsedag och brorsdotterns dotter på samma dag som hennes morfars bror.

Blogg 17/9 2024.

 Jag brukade köpa Vaniljjätten från Göteborgskex, men så blev det problem med leveranserna därifrån. Jag hittade Icas miniwafers med vanilj, som verkade vara något liknande. Det visade sig att dom inte bara var billigare än dom jag brukade köpa. Dom var dessutom både sprödare och godare. Ibland kan det tydligen bli bättre, när det inte blir riktigt som man har tänkt.

När jag växte upp hade vi en ytterdörr med glasrutor i. Jag hade fortfarande mardrömmar om den där dörren långt efter att jag hade flyttat hemifrån. Jag verkar inte vara den enda som tycker att det är obehagligt när folk ser rakt in. Jag har till och med sett såna dörrar där man har täckt över rutorna.

Under en promenad mötte jag på min runda samma gäng med småkillar två gånger. En av dom hade en stor godispåse som han gick och käkade ur. Andra gången jag mötte dom lassade han fortfarande i sig godis. Jag blev framför allt avundsjuk på hur han kunde göra så och ändå vara smal som en pinne.

Blogg 16/9 2024.

 Words rättstavningsprogram har sina ljusa stunder. När jag skulle skriva ”min särbo” råkade det bli ”miserbo”. Det rättade programmet till ”miserabel”. Särbon är i och för sig sällan det, men ingen vet hur ofta han tycker att jag är miserabel. Telefonen är likadan med sitt gissande på vad jag kan tänkas vilja skriva. När jag skulle skriva lättflirtad föreslog den lättfotad. Det är väl ändå att överdriva en smula. När särbon skulle till Stockholm fick han ett meddelande från en bekant som skrev: ”När du kommer till Sverige…” Jag anar att hon menade Stockholm, även om vissa stockholmare verkar tro att det är samma sak. Olika program verkar dessutom inte vara riktigt överens om vilka ord som är rätt. När jag skrev åttioårsåldern hävdade min bloggklient att det skulle vara åttiårsåldern. När jag sedan lade in texten i Word sa den precis tvärtom. Var jag fick upp texten nedan minns jag inte ens, men jag tyckte den var lite kul. Skönt att veta att jag är jag.

Blogg 15/9 2024.

På Facebook skummar jag varje dag mina minnen från samma datum tidigare år. När jag fick upp ett blogginlägg om att jag hade tandläkartid den elfte september blev jag lite förvirrad. Det var ju i år jag hade det, men tydligen hade jag tid samma dag för tio år sedan också. Som väl är verkar inte terroristerna tänka samma tanke som jag om att hitta på något fuffens på årsdagen av attackerna i USA. Jag har åtminstone inte hört talas om något sånt. Kanske lyckades dom få slut på allt kapande i och med dom rigorösa säkerhetskontroller som infördes efter den händelsen.
Bland dom roligare inläggen på Facebook var skämtet: ”Min hustru säger att spindlarna i huset har kommit in med veden. Det verkar vara hjälpsamma djur”. Det tog ett par sekunder innan jag fattade leken med skillnaden på om spindlarna satt i veden när den bars in eller om det var dom som bar in den. När polletten trillade ner skrattade jag gott.

Blogg 14/9 2024.

 Priems konditori har smörrebröd någon gång i månaden. Igår var det dags. När jag ändå skulle traska ner till centrum och hämta våra bokade jag frakten till en kassettbok som skulle iväg med Postnord. Posten ligger i centrum, men det gör inte Schenkers inlämningsställe. Så fick jag efter lång väntan betalt för en bok jag hade sålt på Tradera och där skickar jag alltid med Postnord. Riktig tur hade jag när det kom en ny order strax innan jag skulle ge mig iväg. Det hade väl varit lite surt om det hade hänt när jag precis hade varit där. Så fick min älskade särbo besked om att dom nya glasen till hans terminalglasögon hade kommit. Det innebar att hans glasögon skulle lämnas in hos optikern. Det låg också på min runda, så jag fick väldigt mycket uträttat på en gång. Dessutom fick jag en trevlig pratstund med en före detta arbetskamrat utanför Priems.

Blogg 13/9 2024.

 Ett av mina favoritprogram på tv är Kristallengalan, som brukar direktsändas en gång om året. Det brukar hålla på ett par timmar och kanalerna brukar turas om att sända den. Därför blev jag extremt förvirrad när det enda jag hittade var ett trekvartslångt program som kallades för ”Kristallen – röda mattan och vinnarna”. Till slut hittade jag en artikel på nätet som förklarade årets upplägg. Man tyckte tydligen inte att galan var värd att direktsändas längre. Ändå var det tjugoårsjubileum i år, vilket jag kan tycka var ett märkligt tillfälle att sluta med det. Istället för en festlig tillställning med en rolig och kompetent programledare fick jag nu nöja mig med att se och höra Tilde de Paula prata om galan. Hennes program ”Efter fem” hade nämligen ett Kristallen-special. Fördelen med det kunde ha varit att man slapp alla pinsamma tacktal, men dom hade dom klippt in ett gäng av. Programmet på SVT hade ungefär samma upplägg, men där intervjuades en del av vinnarna.

Blogg 12/9 2024.

 Att ha ett besök på länssjukhuset inplanerat just den elfte september kändes inte helt tryggt. Jag tänker varje år att någon galning ska hitta på någonting tokigt på årsdagen av det som hände i USA 2001. Å andra sidan hade min älskade särbo en bekant som skulle flyga utomlands den dagen. Det lät väl snäppet läskigare än att ta bussen till Kalmar. Tyvärr har tandläkaren jag brukade besöka en gång om året bytt arbetsplats. Den utländska kvinnan jag fick träffa istället trodde inte att bettet skulle förändras mera nu. Jag antar att det betyder att jag inte blir kallad fler gånger. Min snarkskena var illa åtgången, så den tog hon hand om. Dom ska ringa och ge mig en tid för att hämta den när den är lagad. Jag fick göra tandavtryck i någon klibbig sörja. Istället för att skicka bort mig till handfatet efteråt torkade tandläkaren själv av mig runt munnen med ett blött papper. Medan vi väntade på bussen hem bjöd särbon på en smarrig räkmacka.

Blogg 11/9 2024.

 Att personalen på Folktandvården här i Nybro och på sjukhuset i Kalmar inte har någon kontakt med varandra fortsätter att irritera mig. Efter den partiella utdragningen av en tand ville jag gärna ställa några frågor till specialisttandläkaren, men att få tag i honom var inte det lättaste. Någon skulle be honom ringa upp mig, men det skedde aldrig. Några dagar senare skulle nästa sköterska ge honom en lapp med mitt nummer. Det hjälpte inte heller, så till slut gav jag upp och tog mina frågor med en tandsköterska istället. Det var en extremt trevlig tjej, så det blev en riktigt givande pratstund. Min tandläkare här i Nybro är tydligen mer kompetent än jag kunde ana, så jag är i goda händer vid den kommande operationen. Han brukade till och med jobba inne hos dom ibland. Man kan i och för sig låta roten efter den borttagna tanden sitta kvar, men då finns risken att den ställer till oreda senare.

Blogg 10/9 2024.

Jag köpte plommon på Kvantum vid ett tillfälle, men det var ingen höjdare. Oklart om jag borde ha låtit dom eftermogna eller något, för dom var hårda och inte goda alls. I år har jag förstått att det är ett riktigt fruktår. I alla trädgårdar man går förbi dignar träden av äpplen och päron. Tydligen är det samma sak med plommon, för i dagarna fick till och med särbon och jag en stor påse till skänks. Den här gången blev jag inte besviken. Dom var precis lika saftiga, mjuka och söta som jag mindes dom från min barndom. Lite orolig var jag att magen skulle gå loss fullständigt, men istället blev den hårdare än vanligt. Jag googlade för säkerhets skull, för att kolla så det inte var jag som hade missförstått alltihop, men det var lös den borde ha blivit. Antingen reagerar min mage annorlunda än andra eller också bara väldigt långsamt.

Blogg 9/9 2024.

 Sveriges Radio P4 Kalmar brukar lägga upp en fråga på Facebook till sina följare. Nyligen skrev dom om en kvinna som var ute och tågluffade för första gången vid 72 års ålder. Samtidigt berättade dom att Liseberg skulle försöka slå världsrekord i högst snittålder i en berg-och-dalbana. Frågan var vad man drömmer om som 70-plussare. Det Facebook valde ut som den mest relevanta kommentaren var killen som svarade att han ville vinna 1,4 miljarder på Eurojackpot. Han hade en väl genomtänkt plan för hur förmögenheten skulle hanteras. 200 miljoner till Stiftelsen Framtidens Påskallavik i ett första steg. Sedan skulle han göra sina närmaste släktingar skuldfria och åka jorden runt med sin fru under ett år. Någon annan skulle vara nöjd med att få vara frisk och rörlig. Att kunna gå i skogen med vovvarna. Helst ville hon ha några katter också som lullade med.

Blogg 8/9 2024.

 Att blinka när man kör ut ur en rondell är tydligen väldigt många dåliga på. När ett par män från Riksförbundet M var på plats vid en rondell i Kalmar nyligen och kollade var det nästan 40% som missade det. Busschaufförerna, som troligen har sett dom här killarna förut och vet vad dom gör, blinkade istället när dom redan var ute ur rondellen, eftersom dom fick syn på kontrollanterna. Ögontjäneri kallas det visst. Jag funderade mest på vad Moderaterna hade med trafikkontroller att göra. Inte förrän i slutet av artikeln fick jag veta att Riksförbundet M är det som tidigare kallades Motormännens riksförbund. Jag hade ingen aning om att dom hade bytt namn och jag begriper inte alls syftet, fast jag antar att det fanns ett. I dessa genustider kanske det var ordet männen i det gamla namnet som ställde till problem. Men två män var det onekligen som kollade trafiken.

Blogg 7/9 2024.

Nackdelen med att bli äldre verkar vara att vi blir mer lättlurade med stigande ålder. Att det däremot kan vara en fördel att inte hänga med i allt nytt och att inte ha den allra vassaste tekniken, insåg jag inte förrän jag läste om det i morgontidningen. En åttioårig man fick ett sms om att ett komplett kök fanns färdigt att hämta ut i hans namn i Täby. Mannen bodde i Oskarshamn och hade definitivt inte beställt något kök. Han tänkte att det måste ha blivit något fel och ringde därför upp det telefonnummer som fanns angivet i sms-et. Då svarade en kvinna som sa att hon skulle koppla honom vidare till en säkerhetskoordinator på banken. Denna person, en man, uppmanade i sin tur Oskarshamnsbon att ladda ned ett program till sin dator. Han gjorde så, men han hade en gammal dator, så det började tugga och ta tid. Till slut tröttnade bedragaren och avslutade samtalet.

Blogg 6/9 2024.

 Som jag har förstått det kan dom som packar beställningar för hemkörning från Kvantum åtminstone ibland välja om dom vill ersätta en vara som inte finns eller inte. Jag kan tycka att om jag kan beställa det i onlineshoppen borde det finnas i butiken också, men det är inte alltid så. Sist vi beställde hem var det fyra olika saker som var ersatta. Att jag fick lättmjölk istället för minimjölk kändes helt okej. Pappersnäsdukarna blev betydligt dyrare än dom jag hade tänkt mig. Istället för ett drygt halvkilo med varmkorv från Lindvalls fick jag nästan ett helt kilo från Lithells. Fördelen med deras korvar är att dom inte sitter ihop. Nackdelen är att det luktar fotogen när man öppnar förpackningen. Den största besvikelsen var Funlightsaften, som dom hade bytt mot en annan smak, men jag brydde mig inte om att skicka tillbaka den heller. Vill man göra det får man vara beredd när leveransen kommer, för då brukar det gå undan.

Blogg 5/9 2024.

 Gårdagens tandläkarbesök var planerat så pass tidigt att jag fick stiga upp i ottan för att hinna duscha innan jag gick. Fördelen var att det var lite svalare på morgonen än senare på dagen. Det var bara en kontroll så att det vi gjorde sist hade läkt som det skulle. Så passade han på att ta bort stygnen. Jag var lite orolig för ett sår på läppen, som inte ser ut som mina vanliga munsår brukar göra. Han tog kort på det, för att kunna avgöra om det blev någon skillnad tills vi ses härnäst. Förra gången någon gjorde så var det en läkare på onkologen med en liten mobilkamera. Tandläkaren hade en extremt stor kamera till sitt förfogande. På hemvägen hämtade jag goda smörgåsar, som särbon hade beställt. När jag kom hem satt fastighetsteknikern i trädgårdsmöblerna här utanför och käkade frukost, så jag fick en pratstund med honom.

Blogg 4/9 2024.

 På förekommen anledning har min morgontidning skrivit en del om Tobiasregistret på sistone. Det är dit man kan anmäla sig som stamcellsdonator. Själv kollade jag upp det för många år sedan, men var redan då för gammal. Man måste vara mellan 18 och 35 för att få gå med. Många verkar ångra sig längs vägen, för när man hittar en match där går många inte att nå över huvud taget. Ett svar på hur det går till att donera fick mig att förstå varför. Enligt den uppgiften genomgår man en variant av cellgiftsbehandling som dödar benmärgen, man tappar håret och så vidare. Man får operera in en infart och risken finns att man aktiverar en massa virussjukdomar som ligger vilande. En månad ligger man sedan i det närmaste inspärrad i ett rum. I en uppföljningsartikel berättade å andra sidan en donator om hur enkelt det hade varit, så jag vet inte riktigt vilken version som ligger närmast sanningen.

Blogg 3/9 2024.

 Utanför Kalmar har man stängt av en bro, vilket gör att det blir bilköer på E22 förbi Lindsdal under rusningstid. I min morgontidning ondgjorde sig en stressad bilist över en lastbil, som han hävdade hade blockerat två körfält. Själv var han en sån som låg i vänsterfilen så länge som möjligt och körde om alla andra. Lastbilschauffören ansåg han lekte självutnämnd polis. Han hade skrivit ett mail till vd:n på åkeriet och fått medhåll av honom. Jag läser det mesta av mina nyheter på Facebook och i kommentarsfältet där var tonen en helt annan mot folk som ska fram till varje pris. Där fanns många som inte höll med den stackars uppretade mannen. Till slut hade han själv gett sig in och börjat bemöta det andra skrev, så det blev livliga diskussioner. Så fanns det förstås dom som tyckte att det där vägarbetet tog på tok för lång tid och att andra orter har löst liknande situationer på betydligt smidigare sätt.

Blogg 2/9 2024.

 Höstens upplaga av det som sägs vara södra Sveriges största bakluckeloppis gick av stapeln igår. På ena sidan av en gångväg hade det i det närmaste varit äng tidigare i sommar. Man slog gräs som var snudd på en meter högt till det här evenemanget, så jag misstänker att en del av säljarna hade lite hö att trampa runt i. Vi köpte i vanlig ordning några frågespel, i hopp om att få lite frågor som var nya för oss. Så föll jag för en plånbok, fast jag inte har någon som helst användning för den. Säljaren prutade själv, så jag gav bara en tia för den. Inte tar den någon plats heller. Särbon fick ögonen på ett fortunaspel. Han har berättat att dom hade ett när han var barn, som hans pappa hade tillverkat själv. Därför trodde jag mest att han köpte det här som en nostalgitripp, men det visade sig vara otroligt kul att spela. Till lunch köpte vi med oss tunnbrödsrullar med skaldjur från en av matvagnarna.

Blogg 1/9 2024.

 Min tvättmaskin är så gammal att jag inte ens minns exakt hur många år det rör sig om. Det är minst tjugo och eventuellt uppåt trettio. Att den inte centrifugerar så jättebra kan säkert ha med åldern att göra. Ändå försöker jag med att rensa silen varje gång jag tycker att kläderna känns onödigt blöta. Ett undantag var en mjuk jacka som jag tvättade åt särbon. Jag vet inte vad den var i för material, men den var snudd på torr redan när jag tog ut den ur maskinen. Ibland får den för sig att lämna vatten i sköljmedelsfacket. Sist jag skulle tömma ur det ramlade själva fasaden bort. Det verkar hålla tätt ändå, så troligen fanns det där mest som dekoration. Det enda jag saknar är instruktionen som satt där innanför. Den lade jag i en kökslåda, för att veta var den finns. Jag kör nästan alltid samma program, men ska det någon gång ske någonting annorlunda kan det ju vara bra att veta hur det ska gå till.