torsdag 29 november 2018

Julpyntat.

Jag tar fram julpyntet tillsammans med adventsljusstake och stjärnor varje år. Det känns ändå som så pass kort tid alltihop får vara framme. Det skulle knappast vara lönt med allt besvär för mindre än sex veckor. Framför allt gäller det tavlan med tomten, som blev klar efter nyår. Har jag jobbat med den i ett par år vill jag åtminstone ha den framme i några veckor i december. Jag har visserligen en tavla som föreställer en julros på väggen hela året, men det känns inte lika självklart som ett julmotiv. Samma sak med mjukistomten Ture. Han får vara framme för jämnan dels för att han är så fin, och dels för att jag helt enkelt inte har någon plats där jag kan stuva undan honom. Han klarar sig på att han är grå, och således ingen jultomte med betoning på jul. Tomtar som ser till oss människor lär det väl finnas hela året. Den broderade herrn ser ut att följa en med blicken. Jag antar att det är ett tecken på att han är välgjord. Problemet är att han hänger i hallen precis utanför badrumsdörren. Jag stänger sällan dörren när jag går på toaletten om jag är ensam, men att ha hans ögon på sig hela tiden kan kännas lite provocerande. För att inte tala om när jag tillfälligt är uppe ur sängen under dagen, och springer förbi honom spritt naken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar