På sjuttiotalet, när jag började gå ut och dansa, var det bland annat till Thor-Erics orkester. Sångaren hette Nick Borgen, och min klasskompis var djupt förälskad i honom. En bild jag aldrig glömmer är när hon satt på scenkanten, och han satte sig bredvid henne med mikrofonen medan han sjöng. Så synd att man inte hade en kamera då. Det var lite andra tider än nu, när varenda människa har mobilkamera med sig överallt. Nick höll tydligen uppe med dansbandsturnerandet under åttiotalet. På nittiotalet hade han sin egen Nick Borgens orkester, men sedan femton år tillbaka är det egna konserter som gäller. Han har gett ut ett par böcker och så arbetar han som lärare. Allt enligt min favoritkälla Wikipedia. Förhoppningsvis stämmer uppgifterna, fast folk brukar påpeka för mig att man ska ta dom med en nypa salt. Inom mig förblir han den tjugofemårige dansbandssångaren, som gav min klasskompis ett minne för livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar