Spelkväll.

Sex veckor försenad blev spelkvällen, som vi hade på gång i mitten av juni, av igår. Det blev en kortvariant, eftersom ungdomarna i vanlig ordning hade mycket annat på gång. Dom dök inte upp förrän efter nio, men när nu hungern är den bästa kryddan, smakade pizzan desto bättre då. Den kom från pizzerian här på området, så nu vet vi att maten därifrån är okej, fast dom just har bytt ägare. Det har hänt att någon tidigare spelkväll snarare har blivit natt. Att sitta här till framåt morgonkvisten var inte aktuellt nu, eftersom mina gäster skulle köra till Blekinge tidigt i morse. Hade vi satsat på dom enklare spelen, eller rentav något vi hade spelat förut, hade vi nog hunnit lite mer. Nu var min tanke att vi skulle börja med dom två mest invecklade av mina nya spel, och på "Colt express" tog det tvärstopp direkt. När vi till slut lyckades fatta så pass mycket att vi kunde köra en omgång vann brorsonen, eftersom han var den ende strategen i sällskapet. "The game of life", som var nästa spel, var inte lika tillkrånglat, och där gick det dessutom lättare att läsa sig till detaljerna efterhand. Det var som brorsonen uttryckte det en barnsligare variant av Monopol. Att det var han som vann det också förstår alla av det han skrev på min whiteboard efteråt. Spelet om att vara mest svensk ("Lingon, lådvin och långkalsonger") spelade vi för flera månader sedan, men segrar kan man uppenbarligen leva länge på.