Glassen Lakritspuck kom inte förrän jag var över tjugo. Tur var väl det, för när jag var barn var det inte lika lätt att få tag i glass som nu. Avstånden var längre på östra Öland än i Nybro tätort, och jag har definitivt mera pengar nu än när jag gick i skolan. Problemet med att äta glass numera är bara att vågen tar ett glädjeskutt varje gång jag gör det. På sommaren kan jag ändå inte låta bli, och ännu har jag inte lyckats sluta efter årets sommar. Istället för en Lakritspuck i taget köper jag en sexpack med lakritspinnar från SIA glass. Lite snopen blev jag när jag vid ett tillfälle tog en glass ur förpackningen, och papperet var tomt. Det var hopsvetsat som det skulle, men utan glass inuti. Jag minns när jag jobbade på Nordchoklad, att dom hade fått ett brev om en flerpack med klubbor som inte innehöll rätt antal. Det hade förstört ett helt barnkalas. På den tiden packade vi klubborna för hand, så det var lätt hänt att missa en. Numera tänkte jag mig att dom hade någon typ av våg, som sorterade bort för lätta förpackningar, men så var det uppenbarligen inte. Mig drabbade det inte så hårt, men jag var ändå inne på deras hemsida och reklamerade den saknade glassen. Som plåster på såren fick jag checkarna på bilden. Dom räckte nästan till två förpackningar med sammanlagt tolv glassar, istället för den enda jag hade gått miste om. Det kallar jag god vilja, och en önskan att få behålla sina kunder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar