Stavning.

Hela min familj har i alla tider stavat vårt efternamn med C istället för K. Varför det har blivit så vet jag faktiskt inte. Å ena sidan blir det enklare att se om det är mig någonting gäller, eftersom jag annars har ett mycket vanligt namn. Å andra sidan är det lätt att det blir fel, när jag någon gång måste ha ”rätt” namn. Mitt kreditkort är till exempel utställt på Eva Eriksson och inte Eva Ericsson, och då kan det bli problem. För några år sedan ansökte jag faktiskt om att få byta till rätt stavning. Svaret jag fick var att jag inte har någon anknytning till Ericsson. Då har jag använt det i ett helt liv, och mina föräldrar före mig. Jag antar att man ändå kan byta namn, men att det då blir dyrare. Att byta körkort och annat kostar ju också pengar. På det hela taget tycker jag väl att det kan kvitta. Har jag stavat fel i närmare sextio års tid, kan jag fortsätta med det. Lite knas blev det i veckan, när jag skulle skicka ett födelsedagskort till brorsdottern. Hon är gift Eriksson, och om jag har förstått saken rätt stavar hon och hennes man sitt efternamn med K. Jag tänkte skriva care of Ericsson, så det kom hem till hennes far tillika min bror. Nu var jag så koncentrerad på att stava rätt till tösen, att jag skrev Eriksson till brorsan också.