Jag kan tycka att förpackningshysterin har gått väl långt när saker och ting dels är förpackade var för sig och dessutom ligger i en större förpackning. Samtidigt antar jag att jag skulle ha svårt att vänja mig vid att hämta mjölk och annat i egna kärl. Sånt där verkar ju annars komma tillbaka till viss del numera. Å andra sidan har jag förstås lärt mig att källsortera, så än går det att lära gamla hundar sitta. Det gjorde vi annars mer när jag växte upp än dom första åren jag bodde i lägenhet. Mina föräldrar grävde ner soporna när jag var liten, så kartonger och annat brännbart sorterades för sig. Det eldade pappa upp i spisen han hade i sin bod på tomten. När jag flyttade hemifrån kastade man fortfarande allting i sopnedkastet. Nu när jag är van att sortera bär det mig verkligen emot att kasta glas, plast eller pappersförpackningar där. Å andra sidan finns det säkert dom som fortfarande gör så, eftersom vi har närmaste förpackningsåtervinning en bra bit härifrån. I sophuset på gården får man egentligen bara kasta tidningar och hushållssopor. Jag försöker åtminstone knyta in allt jag kastar där i soppåsar, för att det ska se ut att tillhöra den senare kategorin. Andra ställer ut stora kartonger och säckvis med avfall. Efter jul ett år stod där en klädd julgran.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar