Elfte maj.

För fyrtiotre år sedan inföll den elfte maj en söndag. Då cyklade jag och en klasskompis till Stenåsa för att titta på fotboll. Matchen slutade 1-1 mellan SSG (Stenåsa Sandby Gårdby) och Bäckebo. Hem cyklade vi runt Triberga. Från mitt föräldrahem till Triberga är det ett par mil, så vi måste ha trampat några mil den dagen. Numera blir jag trött av att cykla fram och tillbaka till Kvantum, och dit har jag bara ett par kilometer.
Fem år senare var jag fortfarande tonåring och orkade betydligt mer än nu. Vi brukade fika hemma hos varandra mitt i natten när vi hade varit ute på dans. Den här söndagen hade jag haft kaffegäster till klockan fem på morgonen, men var ändå uppe igen vid nio. Sedan hade jag full dag med besök på Öland hos mamma, där vi gick bingorunda. På kvällen var jag hos min bror och hans fru.
Den elfte maj 1984 är enda gången i mitt liv som jag har liftat. Jag åkte buss till Möre motell på vårfest med mina dåvarande arbetskamrater på Nordchoklad. När det kommer till kritan tycker jag sällan att sånt är speciellt kul när jag väl är där, så jag liftade hem till Kalmar. Jag minns att det kändes lätt obehagligt, men det kanske mest berodde på alla varningar man hade hört redan på den tiden.
Övertid förekom tydligen även på min förra arbetsplats, för den tionde maj 1989 jobbade jag tolv timmar. Den elfte var lugnare, åtminstone vad det gällde jobb. Då umgicks jag med flickan på bilden. Vi spelade pingis och bowling. Efteråt åt vi kebab. Kortet på oss två är taget ett par år senare. Då hade jag flyttat till Nybro, men var uppe i Oskarshamn och hälsade på henne.