Långhelg.

Jag blir väldigt lätt dagvill. Efter att ha börjat jobba i söndags kväll och gått på helg i morse, hade jag verkligen ingen aning om vilken dag det var. Utanför en av portarna före min stod en cykel med tidningar, när jag kom hem. Av någon anledning kommer det två olika cykelbud på onsdagar. Den ena springer i alla trappor med morgontidningen och den andra med Kalmarposten. Jag kan tycka att det borde gå att samordna. Nu var det ju helg och inte onsdag, så det måste vara morgontidningen som var sen. Det var det i och för sig, men inte förrän jag hittade Kalmarposten på dörrmattan insåg jag att det faktiskt var onsdag. Nattskiftet skulle ha jobbat torsdagsnatten, men den har vi tagit ledigt, så nu har jag långhelg. Jag började den med ett besök hos frissan på förmiddagen. Som väl var lät jag inte lura mig att ta jacka, fast det bara var femton grader i skuggan. Solen värmde desto mer. Det senaste omdömet om mina solglasögon (se bilden) är att jag ser ut som en fluga i dom. När jag skulle hem igen vågade jag mig på att cykla Järnvägsgatan. Den har varit avstängd i flera månader och uppgrävd på flera ställen. Egentligen trodde jag att den skulle vara rena puckelpisten, men dom hade asfalterat igen vartenda hål efter sig direkt. Jag kunde ha tänkt mig att betala dom för att ta den uppgrävning som finns tvärs över cykelbanan samtidigt. Den har man fått studsa över hur länge som helst, utan att någon har gjort något åt den.