Jag är inte helt övertygad om att jag ens får leva så länge så jag hinner gå i pension, mycket mindre att jag i så fall är så pigg så jag kan njuta av den. Därför passar jag på att jobba så lite som möjligt redan nu, medan jag är hyfsat frisk. Intrycket man får är ju att man kommer att få lida för detta lättsinne som pensionär, men i morgontidningen läste jag en insändare som uppmuntrade mig. Efter att ha utbildat sig och jobbat heltid i fyrtio år fick kvinnan som skrev ut lika mycket i pension som någon som knappt hade jobbat alls, även om den sistnämndas inkomst bland annat bestod av olika bidrag. Insändarskribenten varnade alla kvinnor för att arbeta i tron att vi skulle få pension grundat på det. Hon tog dessutom upp det faktum att 1,3 miljoner svenskar vårdar någon anhörig, och att staten sparar 181 miljoner kronor per år på deras gratisarbete. Det uppmuntrar ju inte direkt till att ge sig ut och ragga i min ålder. Det skulle vara en yngre förmåga då, som kan ta hand om mig, men förhoppningsvis är dom flesta för smarta för att ge sig in i något sånt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar